Jag kom att läsa ett vittnesbörd av en broder i Herren som en längre tid varit med i en församling av den typ som nu förespråkas och drivs fram av den inriktning inom svensk pingst, som bl a just Hörnmark, som jag skrev om för några dar sedan, tillhör och företräder. Det var skrämmande läsning, som tyvärr bara bekräftade mina tidigare farhågor.

Så här skriver han:

"Pelle Hörnmark har närmat sig en grupp ledare för "nyare" församlingar i pingströrelsen som karaktäriseras av nya former, typ: modern musik, ljussättning och annan teknik, annorlunda lokaler etc. Jag har sett en av dem under lång tid och på nära håll. Den karaktäriseras av en ytlig jargong av omtanke, höga krav på medlemmarna (som inte kallas medlemmar utan "Partners") i form av tid, talanger och tillgångar, toppstyrt ledarskap, plötsliga förändringar av grundläggande strategisk inriktning och av att många ansluter sig men nästan lika många lämnar. Och kärleken till medlemmen står i direkt proportion till lojaliteten. Inte minst karaktäriseras den av att medlemmarna inte får en egen stark relation till Gud och Jesus (givetvis finns det undantag). Identiteten är inte Kristus utan församlingen. Sammanhanget har en stark själ men är oandligt. Man tror mer på sin förmåga att skapa en häftig, attraktiv verksamhet än på den Helige Andes vidrörande.

Jag har tidigare tagit med ett antal vänner till denna församling. De har i stort genomgående först upplevt mötet med församlingen som väldigt positivt för att därefter ganska snabbt upptäcka ytligheten och jargongerna. Om Pelle Hörnmark tänker fortsätta låta denna grupp påverka utvecklingen befarar jag att Pingströrelsen kommer löpa samma avkristningsresa som Svenska Kyrkan och andra redan springer. Tragiskt."

Ja, vad ska man säga? Åtminstone får man konstatera att det är allt skäl att hålla ögonen öppna! Någon sådan här utveckling vill i varje fall jag inte se i den församling jag tillhör!