Det brukar heta så, när någon har saker i bagaget som inte riktigt passar ihop med hans framtoning i nuläget. "Han har visst ett Förflutet...."

Och ett förflutet har också jag, i den betydelsen att jag en gång i tiden levde ett liv som inte hade desto mer gemensamt med det liv jag lever nu!

En av beståndsdelarna i det liv jag levde innan jag kom till tro hette alkohol.

Inte så att jag var alkoholist eller ens i närheten av det, men vid de tidpunkter då nu folk i omgivningen söp till litet gjorde jag det också - och det blev ju rätt ofta ibland!

Det här var en av de saker som småningom förändrades sen, när jag började följa Jesus....

Jag är inte någon fanatisk förkämpe för absolutism, missförstå mig inte!

Själv är jag helnykterist, men det innebär inte att jag kräver att alla andra också måste vara det!

Bibeln säger att vi inte ska dricka oss druckna av vin, eftersom det leder till en massa andra dumheter, men något absolut förbud mot att dricka vin finns inte.

Ett glas vin till maten eller en kall öl i bastun är alltså inte att betrakta som någon Fruktansvärd Synd.

Men råsupandet, det som resulterar i berusade människor med avstängt omdöme och alla primitiva instinkter och aggressioner i förarsätet, det är definitivt inget som är behagligt vare sig för Gud eller omgivningen!

Det är Valborgsmässoafton när jag skriver det här.

Jag har ungdomsminnen från rätt många blöta förstamaj-firanden.

Första maj är en av de helger när finländarna bär ut miljontals liter öl från matbutikerna.

Första maj är en av de (alltför många) helger när omdömeslösa föräldrar och samvetslösa langare skaffar fram alkoholdrycker åt minderåriga, med i många fall katastrofala följder.

För finns spriten tillgänglig kommer den att bli drucken, och när den är drucken har också drickaren blivit drucken, och därför kommer inte heller denna första maj att gå förbi utan ungdomar/ungar som prövat på knark i fyllan och villan, ungar som blivit med barn i fyllan och villan, människor som drunknat, eller slagit varandra fördärvade, eller kört ihjäl sig själv eller andra i fyllan och villan....

Smörjan är helt enkelt alltför lätt att komma över, och den går att komma över i vilka mängder som helst, bara man har pengar!

Alkohol är ett nervgift, ett starkt och vanebildande sådant.

Skulle alkoholen bli uppfunnen idag skulle den omedelbart bli knark-klassad och förbjuden.

Men nu har den en av gammalt en sådan ställning i samhället att något sådant inte är att tänka på.

Men nog borde det väl ändå gå att begränsa åtkomligheten, och att begränsa de kvantiteter man kan köpa per tidsenhet?

Förr i tiden fanns det som min salig far kallade "brännvinskort", ett slags ransoneringskort som gav innehavaren rätt att köpa ut en viss mängd alkohol per månad.

(Min pappa gav mig annars ett fantastiskt föredöme vad det gällde sprit. Han hade alltid en flaska hemma, och blandade sig en kaffekask då och då när han var förkyld eller så, men aldrig mer än en. Jag såg honom aldrig berusad, inte en enda gång.)

På den tiden fanns alla alkoholdrycker enbart på Alkos hyllor, det var före det katastrofala beslut som lät mellanölet rinna ut till varje matbutik i landet.

I det här fallet vill jag mena att det var bättre förr.

I dagsläget skulle den positiva effekten av ett "brännvinskort" dämpas av det faktum, att bland övrigt elände som EU har fört med sig har vi också den förbannelsen att spriten kan rinna in över gränserna litet hur som helst nuförtiden.

Men en positiv effekt skulle det ha ändå, för inte skulle inflödet över gränsen bli lika mycket större som ordentliga begränsningar här i landet skulle bromsa konsumtionen!

När starka mediciner och preparat, sådana som påverkar centrala nervsystemet, i övrigt ska säljas mot recept och på apotek, varför ska då alkoholen vara undantagen från sådana begränsningar?

Så mycket elände, tragedier och kostnader för samhället som den har med sig.

Kanske någon läsare nu har lust att börja hojta om individens frihet?

Bibeln säger, att om jag använder mig av min frihet på ett sådant sätt att andra på grund av detta hamnar i kläm och far illa, då är jag inte längre kvar i kärleken.

Inte är man heller längre kvar i kärleken, om man tycker att "rätten" att kunna köpa öl på samma ställe där man köper mjölk ska få köra över ens skyldighet att hjälpa och försvara dem som är svaga och utsatta, i den meningen att de har alkoholproblem.

Det är synden, som bor i oss, som får oss att överhuvudtaget komma på idén att resonera så bakvänt, att en människan kan tycka att "min rätt och min frihet är viktigare än hur det går för min nästa".

Och eftersom människorna i dagens samhälle tycks resonera just så, och samhället och dess normer byggs upp och fastställs av de människor som lever i det, blir också detta till slut ett ramaskri över hur totalt oförmögna vi är att reda upp våra liv och våra affärer utan Guds hjälp...

Men med Guds hjälp går det!

Bättre att vara uppfylld av Ande än att vara full av alkohol, Anden ger nämligen en nykter glädje!