Herr Enander har varit en okänd storhet för mig - namnet var svagt bekant, men inte mer än så - tills i förrgår. Då läste jag en kolumn i lokaltidningen, med rubriken "Det är turister kyrkan vill ha", skriven av nämnde man. I den kolumnen undrar han om Gud finns kvar i kyrkan längre?

Man får ingen direkt information om var karln själv står i trosfrågor, han konstaterar bara kort och gott att han själv inte hör till kyrkan. Men om han inte själv har någon tro är detta ett klart fall av stenarna som ropar!

Orsaken till att han undrar om Gud har flyttat ur ur kyrkan eller om Han fortfarande finns kvar är att han för många år sedan blev utsänd för att som journalist lyssna till och recensera en långfredagspredikan, som hölls av dåvarande domprost, sedermera ärkebiskop K G Hammar.

Han beskriver sin upplevelse så här:

"Under hela sin predikan, på självaste långfredagen, då Jesus led och dog på korset för mänsklighetens synder, nämnde domprosten Hammar inte Jesus en enda gång. Jag ljuger icke. Jag bär inte falskt vittnesbörd. Inte en enda gång under hela sin predikan tog domprost K G Hammar Jesu namn i sin oblat-tomma mun ... och K G Hammar blev sedermera, som bekant, en ovanligt modern ärkebiskop."

Sedan fortsätter han med att meditera över kyrkans nuvarande inriktning och tillstånd, och över Lunds domkyrka, som han bor granne med.

"Förr var det de troende som kom. Förr var det pilgrimer och sökande människor; tvivlare och människor i själslig nöd. Men nu är det turister, och fler turister, som gäller! Kyrkan har blivit en del av upplevelseindustrin..... "Det Kungliga Salighetsverket", som Arthur Engberg en gång kallade kyrkan, verkar inte längre vilja verka bland vanliga människor, eller kanske det förhåller sig tvärtom, att vanliga människor inte vill veta av den urvattnade version av kristendomen som saluförs av den trendigt slimmade Svenska Kyrkan. Idag är det inte längre tron som är det viktigaste. det märks redan på domkyrkans hemsida. Där står det nämligen allra först att "kyrkan årligen besöks av mer än en halv miljon människor och har fått toppbetyget tre stjärnor av Michelins turistguide"!

Så långt Crister Enander.

Päivi Räsänen är mig mer bekant, hon hör ju hemma här i Finland, och är ordförande för det kristliga politiska partiet.

Hon är, till skillnad från K G Hammar, inte blyg för att tala om Jesus.

Inte heller är hon rädd för att stå för det Bibeln lär.

På grund av detta har hon nu fått till stånd något som en hel generation av bibelförnekande, försoningsförnekande, helvetesförnekande, jungfrufödelseförnekande, skapelseförnekande kyrkomän och teologer av Hammarskt snitt inte har lyckats med, inte ens fast de har haft god draghjälp av fritänkarna - eller åtminstone säger man att det är hon som har gjort det.

Hon har nämligen fått typ tjugofemtusen människor att skriva ut sig ur kyrkan på en vecka!

Och det har hon gjort genom att vägra vara urvattnad, slimmad och trendig.

En riktig käring mot strömmen, får man säga!

Och kanske saltsmaken blev för kraftig för dem som blivit vana att bli matade med snömos och vattvälling från predikstolar och biskopsmöten. Så nu spottar de och fräser och skriver ut sig ur kyrkan. Vackert så, säger jag!

För vad har människor som inte vill tro på  Jesus eller lyda det Han säger att göra i en kristen kyrka?

En sådan är till för dem, som tror i sitt hjärta att Gud har uppväckt Jesus från de döda, och med sin mun bekänner Jesus som Herre!

Inte krävs det av oss att vi ska vara perfekta för att få vara med i en kristen församling.

Man blir inte frälst genom sin enastående moraliska standard!

Jesus kom till de sjuka som behövde läkare, han kom för att kalla syndare till bättring.

Det kristna budskapet, evangeliet, riktas just till oss syndare, till oss som inte klarar av att leva ett alltigenom heligt och rent liv!

Men det som krävs av oss allt annat än fullkomliga människor är att vi, när vi handlar i strid med Guds bud, ska erkänna att det vi gör är fel!

Det är ju om vi bekänner våra synder, som Jesu blod renar oss från all synd och orättfärdighet!

Det är när syndaren vänder om, som evangeliet blir en verksam kraft i hans liv!

Vägrar vi att lyssna till det Herren säger, då är vi kvar i våra synder.

Det är vad upproriskheten gör med oss: binder oss i synden!

Sen kan man ju undra om alla faktiskt skriver ut sig på grund av det Päivi sade i den beramade homodebatten i TV. Kanske en hel del tittare helt enkelt insåg hur totalt av spåret somliga av kyrkans representanter har hamnat i det de säger och driver, och drog den slutsatsen att nu är det dags att dra upp bopålarna?

Jag har nämligen svårt att förstå varför nån skulle lämna kyrkan på grund av det Päivi Räsänen säger.

(Även om jag vet att en del har uppgivit henne som orsak)

Hon var ju inte med i debatten som representant för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland!

De borde ju ta avstånd från kristdemokraterna då, och inte från kyrkan, de som retar upp sig på henne!

Men den tanken, att en del kanske skriver ut sig för att de slutligen fått nog av snömos och vattvälling, det är väl en alltför omöjlig tanke för både biskoparna, kyrkominister Wallin,  och diverse nyhetsredaktörer...

En syndabock måste ju hittas när "turistströmmen" och inkomsterna minskar, och det är sällan man pekar på sig själv när syndabocken ska fram.

Inte ens fast stenarna ropar.