Mossig helgelse

Jag har under åren predikat i massor av söndagsmöten och gudstjänster, jag kan icke räkna dem alla, som vi sjunger i sången.

(Dock har jag inte kommit så långt som den gamle pastor, som sade att han hade predikat i mer än hundra julottor)

I dag på morgonen kom jag att minnas en söndagsmorgon för länge sedan, när jag anlände till den plats, där jag då skulle predika i gudstjänsten.

Pastorn höll på med att ordna inför mötet, och jag gick och skakade hand med honom, och vi önskade varandra Guds frid.

Sedan sade jag till honom: ”Vet du, det har redan hänt något alldeles fantastiskt idag!”

”Nej, säger du, vad då?”

”Jo, Herren har förlåtit oss alla våra synder idag igen!”

Han tittade på mig några sekunder, först med en halvt besviken, halvt likgiltig min, och sen började han skratta åt sig själv.

”Ja, när man tänker på det,  är det ju verkligen fantastiskt!” höll han med…

 

En av de kristna författare jag återkommer till med jämna mellanrum heter Emil Gustafsson, en förkunnare och författare, som var verksam i Sverige i slutet på 1800-talet. Hans hängivenhet till Kristus, och hans lidelse för heligt liv och efterföljelse upphör inte att beröra mig.

Han är en av de många som ”ännu talar fast han är död”.

Följande citat av honom tål att begrundas!

”Ingen av oss kan göra sig heligare, därför att han kallar synderna för brister, och bristerna för svagheter, lika litet som någon av oss kan bli mindre helig av att han ödmjukar sig inför Herren, och bekänner sin synd. Snarare är det då tvärtom. Mången själ, som för tio år sedan tackade Gud för en härlig frälsning, skulle nu bli mer fruktbärande för framtiden, om sinnesändringens plog fick vända upp och ner på hans mossbevuxna helgelse!”

(Emil Gustafson ”Samlade skrifter”)

 

Det är inte helt ovanligt att få höra människor berätta om andliga upplevelser och erfarenheter, som de har gjort för kanske just tio år sedan.

Eller tjugo. Eller trettio.

En gammal pastor jag kände, han är hemma hos Herren nu, sade en gång: ”Varje gång jag hör människor berätta om och om igen hur de blev frälsta och omvända för trettio år sedan, får jag en sådan lust att fråga dem, om de verkligen inte har något vittnesbörd av färskare datum att bära fram, om detta verkligen är enda gången i deras liv, som Gud har gjort något de vill berätta om och tacka Honom för?”

 

Det finns något helt fantastiskt, som minsann duger att berätta om och tacka Herren för, något som Gud gör varje dag, i  varje kristen människas liv: Han kallar oss att vandra i ljuset och Han förlåter oss alla våra synder!

”Ja, när man tänker på det är det ju verkligen fantastiskt.” Så sade han pastorn.

Det är många, som skulle få lov att säga det samma.

”När man nu nån gång kommer att tänka på det.”

Det är på det här sättet mossan kommer åt att växa på helgelsen, det är på det här sättet den levande tron blir en förstenad fromhet: Vi kommer alltför sällan att tänka på hur fantastiskt det är, att få börja varje dag från rent bord, att få leva i syndernas förlåtelse, och aldrig behöva bära gårdagens misslyckanden med sig in i morgondagen!

Vi är kallade att vandra i ljuset!

Den kallelsen bevarar friheten vi kallades in i, den bevarar oss i vilan, eftersom den lyfter av bördorna lika fort som de läggs på, och den gör oss dessutom gemenskapsdugliga – sanning och ärlighet är ju en grundförutsättning för all gemenskap!!

Så länge vi lever kvar i medvetenheten om hur mycket vi får förlåtet dag efter dag efter dag, så länge behåller vi också kontakten med vår egen mänsklighet, och då kan vi också ha gemenskap med andra människor, fast de inte är perfekta, de heller!

 

Guds ständigt pågående verk av rening och helgelse i våra liv, det blir inte gammalt, mossigt och förstelnat, så som Emil Gustafsson så riktigt påpekar att troslivet kan bli, om det bara ska vila på minnet av våra gamla erfarenheter.

Vandrar vi i det ljus, som 1 Joh 1 talar om, då ”vänder sinnesändringens plog vår helgelse” innan det ens hinner börja växa mossa på den, för då får man göra sinnesändring varenda dag!

Och då får vi också vandra i den Herrens nåd och barmhärtighet, som är var morgon ny!

Härligt att vara kallad till att vandra i ljuset, att leva i ljuset, att vara ett barn av dagen och ljuset!

 

Taggar: ,
Publicerad i Svenska blogginlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>