Shakespeare och evangelisationen

Innan jag blev heltidsförkunnare jobbade jag i verkstadsindustrin, jag är utbildad svetsare och grovplåtslagare. Ett verkstadsgolv är ett bra ställe att befinna sig på, om man vill ha många möjligheter att tala med inte färdigt frälsta människor om trosfrågor, betydligt bättre än kyrkor och bönhus ur den synvinkeln sett!

En av mina arbetskamrater hade en troende hustru, som han tydligen hade många och heta meningsutbyten med, och han kom ofta och ville ställa mig mot väggen med kluriga frågor. Många var de middagsraster som gick åt i hans sällskap… diskussionerna var livliga, och tonen var vad man brukar kalla rå, men hjärtlig!

 

En dag kom han så med den knäckfråga som teologerna kämpat med i tvåtusen år: ”Hur kan Gud vara både god och allsmäktig, när det ser ut som det gör i världen?”

Han såg litet skadeglad ut, ni vet, den där ”nu fick du så du teg”-blicken…

Jag olycksalige hade just läst en bok om detta så kallade teodicé-problem, så jag kastade mig med frejdigt mod in i en halvtimmes utläggning över ämnet ifråga – visst såg jag att hans blick blev en aning glasartad vartefter, men jag gick på tills jag ansåg mig vara klar (vilket betyder att jag ansåg att han borde vara överbevisad och tystad vid det laget).

Han gav mig en förintande blick och sade: ”Ja, prata, det kan du åtminstone!” Sen gick han.

Jag fick bara konstatera att gamle Shakespeare hade rätt, när han sade att en man som har blivit överbevisad mot sin vilja, ändå kommer att hålla fast vid sin gamla åsikt. ”A man convinced against his will is of the same opinion still”.

Eftersom gamle William var en man, som verkligen hade ordet i sin makt, och dessutom besatt en sällsynt insikt i hur vi människor fungerar, får man anta att han talade av erfarenhet….

 

Jag hade alltså vunnit diskussionen.

Detta är tyvärr inte detsamma som att vinna människan man diskuterar med, snarare tvärtom.

Tänk om jag hade varit nöjd med att vittna istället! Visa på Jesus, som av kärlek till oss människor kom för att dela och bära vår synd och vårt elände, så att vi skulle få möjlighet till ett bättre liv på en bättre plats! Tänk om jag låtit det räcka med att berätta om vad Jesus har betytt för mig i denna tåredal, och sedan lämna det här med överbevisande åt den helige Ande!

Jesus säger ju faktiskt, att det är Andens jobb, inte vårt!

Men, jag hade på något dimmigt sätt fått för mig att det var min sak att göra alltsammans, både vittna, överbevisa, och frälsa, att det var sån en riktig himmelrikets ambassadör skulle vara!

 

Vi är många, vi som har försökt oss på att överbevisa andra, istället för att bara vittna för dem.

Jag har anledning att tro att det kanske är ännu fler, som aldrig kommer sig för att vittna om Jesus, och vad Jesus har gjort för dem, just därför att de blandar ihop vittnesbörd och överbevisande! De är ärliga nog att inse, att de inte duger till att vinna diskussioner och tvångsövertyga andra, de tror, att det är det de borde klara av, och därför låter de helt och hållet bli att säga något.

Guds Ord säger att vi ska tala om vad vi har sett och hört och varit med om. Sen räcker det för vår del!

Den helige Ande får sedan ta hand om det som blivit sagt, precis som Jesus säger att han kommer att göra, och överbevisa människorna om att det är sant och verkligt.

Om inte Han klarar av det, då kan vi nog vara säkra på att också vi går bet!

 

Ibland kan vi i och för faktiskt lyckas med våra övertalningsförsök, om vi är tillräckligt munviga och övertygande och dominanta, så som människor, som har en stark personlighet, kan övertyga andra om både det ena och det andra – se bara på hur det fungerar inom politiken!

Åtminstone kan det se ut som att vi lyckas.

Men låt oss nu ställa oss frågan vad det blir av en människa, som har blivit övertalad att ansluta sig till kristendomen?

Som resultat får man en människa som kanske både ser ut som en kristen, talar som en kristen, och beter sig som en kristen, när hon är i kristet sällskap. Men, blev hon född av köttet eller av Anden, om det var min övertalningsförmåga som ”födde” henne till ett mänskligt omfattande av den kristna läran?

 

Jag kommer här ihåg en grupp kristna bröder som blivit infiltrerade av en skurk, som lånat pengar av dem, och sedan försvunnit. Han hade lyckats dupera dem genom att kunna Bibeln, och känna till de kristna koderna, och jag minns att en av dem med förorättat tonfall utbrast: ”Och han bad till och med som en predikant!”

Någonstans hade denne skurk lärt sig allt detta. Kanske han var en som någon gång övertalats av någon överambitiös evangelist , och sedan orkat vara med så länge, att han lärt sig det mesta av de synliga kristna rutinerna?

Problemet är att vi kan övertala människor, vi kan ju påverka varandra både intellektuellt och emotionellt, men vi kan inte föda dem på nytt!

Det vi åstadkommer med våra övertalningsförsök och vårt överbevisande, det är något som är fött av kött. Det är bara Anden, som kan åstadkomma något som är fött av Ande!

 

Vi har fått en Hjälpare just för att vi inte klarar upp det här själva.

Det är bäst för både oss själva och dem vi vill ska få bli frälsta, om vi kan ta ett steg bakåt när vi har gjort vår del, inte låta oss dras med i några ändlösa och nedrivande ordstrider, utan bara enkelt säga, att nu har jag berättat hur jag har det med Herren, och inte finns det så mycket mer att säga om det!

I en värld, där alla annars går in för att vinna sina debatter, är en sådan attityd verkligen som en fläkt från en annan värld!

 

 

Publicerad i Blogg
En kommentar på “Shakespeare och evangelisationen
  1. Bengt-Eric Rönn skriver:

    Det är så, i alla sammanhang, att en engagerad person som har talets gåva lyckas övertyga många i sin omgivning om nästan vad som helst. Men efter en tid börjar den övertalade vackla och ifrågasätta det han tubbats att tro på. Och då kommer baksmällan, hur svår beror på omständigheterna, hur djupt man hunnit engagera sig. Har man åkt på en andlig smäll eller en ekonomisk, känslan av att ha blivit lurad finns hur som helst där. Och känslan av att man låtit lura sig! Då håller man sig på avstånd från allt liknande en lååång tid framöver!