Jag lyssnade just till en undervisning, där talaren hänvisade till Samuel som överstepräst. Jag har stött på det här tidigare också, då formulerat som en fråga: Hur kunde Samuel vara överstepräst i Israel? Han var ju inte levit, och alla präster i Israel skulle ju enligt Mose lag komma från Levi stam!
Svaret är tämligen enkelt. Det står ingenstans att Samuel var överstepräst, eller ens präst!
Han gavs som liten till tabernaklet, och där fungerade han som personlig tjänare åt översteprästen Eli. Där fick han också sin kallelse att fungera som Herrens profet. Eli var något så ovanligt som både överstepräst och domare i en person, annars var detta två skilda uppgifter. Prästen måste vara av Levi stam, men domaren kunde komma från vilken stam som helst
Eli var över nittio år gammal, och var säkert i behov av ett par unga raska fötter, så det var välkommet när Hanna kom med sin pojke, och sade att här är nu pojken jag bad om, nu ger jag honom tillbaka till Herrens tjänst.
När Eli fick bud om att Herrens ark hade blivit erövrad av filistéerna föll han av stolen och dog, nittioåtta år gammal.
Båda hans söner hade också dött i striden.
Samuel tog över domarledarskapet i Israel, han var redan erkänd som en Herrens profet i Israel, och det fanns inga hinder för honom att ta över domaruppdraget efter Eli.
Av detta drar vi då lätt den slutsatsen, att Samuel också blev överstepräst efter Eli, men det är en förhastad slutsats. Präst kunde han inte bli, eftersom hans far var av Efraims stam.
Samuel var profet, och han fungerade som domare i Israel, det är klart utsagt. Mose var den förste domaren i Israel, Josua den andre, och sedan har vi i Domarboken en berättelse om dem som kom efter dem i den tjänsten. Domaren var en folkledare utan maktapparat. Han ledde i kraft av den auktoritet Gud hade gett honom, inte i kraft av hemlig polis och andra världsliga maktinstrument. En sådan var alltså Samuel.
Översteprästämbetet var något helt annat.
Översteprästen hade ansvar för gudstjänsten, inte för att leda folket och avgöra deras rättstvister. Ämbetet gick i arv från far till son inom Arons släkt.
Vem stod då på tur efter Eli?
Elis söner hade, som sagt, stupat, men de hade egna söner.
Med tanke på deras fars aktningsvärda ålder får man förmoda att Eli-sönerna var 50-60 år gamla, så de hade gott och väl hunnit få vuxna söner.
Det var Ahitub, som till Elis son Pinehas, som stod på tur. Han var alltså överstepräst under större delen av den tid, som Samuel var profet och domare, men han spelade ingen framträdande roll, och är nämnd vid namn i Bibeln, men inte mycket mer.
I början av Sauls regering, flera tiotals år efter Elis död, hade översteprästämbetet gått vidare till Ahitubs son Ahia, så tydligen hade Ahitub dött vid det laget. Denne Ahia hade en bror, som hette Ahimelek.
Ahia hade uppenbarligen inga söner, så vid hans frånfälle gick ämbetet vidare till den av hans släktingar som stod först i successionsordningen. Det blev då hans brorson Ebjatar, son till Ahimelek, som sedan var överstepräst under Davids regeringstid.
Under Samuels livstid var alltså först Eli, sedan Ahitub, sedan Ahia överstepräster.
Ebjatar blev sedan överstepräst efter Samuels död.
Den begreppsförvirring som ibland har uppstått kring Samuel, och vad han var och inte var, och hur detta ibland rentav har uppfattats som en motsägelse i Skriften, kan ju åtminstone tjäna det goda syftet att påminna oss om att det alltid är viktigt att läsa innantill, att läsa det som faktiskt står i texten, inte det man tror ska stå där!