Yttersta tiden, del 19 Det sjunde sigillet.

När det sjunde sigillet bryts blir det tyst i himlen. Uppb 8:1

Då kan – och bör – man fråga sig varför, för detta har aldrig förr hänt!

På varje ställe i Bibeln där vi får en inblick i himlen pågår någon form av aktivitet, och den ständiga lovsången till Gud, serafernas ”Helig, helig, helig är Herren Sebaot”, är enligt Uppb 4:6 något som pågår ständigt, dag och natt. Men nu blir det tyst!

När det sista sigillet bryts öppnas bokrullen. Då blir det som tidigare varit fördolt, förseglat, synligt, och nu kan änglarna se det de förut inte har kunnat blicka in i: hela Guds frälsningsplan!

 

I 1 Petr 1:12 finns ett märkligt uttalande gällande just änglarna, nämligen att de längtar efter att få blicka in i frälsningen.

1 Petr 1:11 preciserar denna frälsning till ”Kristi lidanden och den härlighet som skulle följa”.

När Petrus skriver detta har Kristus både dött och uppstått och farit upp till himlen, den helige Ande har varit utgjuten snart trettio år, och den kristna församlingen har spritt sig över mer än halva romarriket.

Enligt vad som berättas i NT, framför allt i Apostlagärningarna har änglarna tagit mycket aktivt del i allt detta. De finns med både före och vid Jesu födelse, de finns med i Getsemane, tolv legioner av dem (72.000) står redo att gripa in på Golgata. De finns med vid uppståndelsen, de finns med vid himmelsfärden, de finns med när Petrus sitter fängslad, de finns med på Pauli missionsresor….

Inget av allt detta borde alltså vara okänt för dem!

De har sett det, ja.

Men uppenbarligen har de inte fått blicka in i det!

Hela frälsningsdramat har för dem varit som ett hus det har fått betrakta från utsidan, men de har inte varit inne i det.

 

Bokrullen var fullskriven både på utsidan och insidan enligt Uppb 5:1.

Utsidan har änglarna sett till en del, men inte insidan.

De har aldrig fallit i synd, alltså har de inte kunnat uppleva vad det är att få förlåtelse, att bli fri från skuld och fördömelse, att bli född på nytt och återupprättad.

Men de har ju dock sett vad detta innebär för oss mäniskor, så en total hemlighet är det ju inte för dem!

Där måste alltså finnas något mer där på insidan, något så överväldigande att till och med varelser som är skapade till evig lovsång och tillbedjan blir förstummade.

 

Petrus skriver om ”den härlighet som ska följa”, uppmanar sina adressater att helt och fullt sätta sitt hopp till den nåd de ska få när Jesus kommer tillbaka, och säger att den tro vi nu har genom Guds makt bevarar oss till den frälsning som finns beredd, och som ska uppenbaras i den sista tiden.

Johannes säger att ”vi är nu Guds barn, och vad vi ska bli vet vi inte, men det vet vi, att vi ska bli Honom lika, sådana som Han är”.

Paulus säger ”vad inget öga har sett, och inget öra har hört, och vad inget hjärta har kunnat ana, det har Gud berett åt dem som älskar Honom”, och på ett annat ställe att vi är Guds arvingar och Kristi medarvingar.

 

När det sjunde sigillet bryts, då uppenbaras den frälsning som finns beredd, härligheten som ska ges åt dem som tror på Jesus. Den uppenbaras i himlen, och därifrån börjar den sedan manifesteras på jorden, först som basunernas ackompanjemang till de två vittnenas omvändelsbudskap, och sedan när Guds vredes skålar hälls ut över den värld som förkastat Guds sista kallelse till räddning.

När detta är gjort, då kommer Jesus tillbaka, och härlighetens tid börjar för hans folk.

 

Allt detta öppnas nu för änglarna när det sista sigillet bryts, och när de ser hur stor frälsningen är, hur fullständigt ondskan ska krossas, vilken otrolig upprättelse Gud ska åstadkomma i skapelsen, hur strålande den uppståndna, förhärligade församlingen, Kristi brud, kommer att vara, då blir det tyst i himlen.

Aldrig, varken förr eller senare, har något hänt som fått himlen att tystna.

Detta är unikt.

 

Vi kristna i den yttersta tiden behöver verkligen stanna upp inför himlens tystnad!

Vi klagar ju så ofta på att himlen är tyst.

Det är den inte.

Bara denna enda halvtimme är det tyst i himlen, och om vi ger oss tid att betänka orsaken kanske vi klagar litet mindre sedan!

Insidan är inte förseglad bara för änglarna, den är förseglad också för oss. Vi ser ännu inte vad som ska komma, men änglarnas reaktion när de får se det kan ge oss en aning om vad vår reaktion kommer att bli när vi får se det – och gå in i det!

 

”Jag håller före att denna tidens lidanden ingenting betyder i jämförelse med den härlighet som ska uppenbaras och bli vår!”

Rom 8:18

 

 

Publicerad i Yttersta tiden